(Frågor från Stoppafusket. Svar från jurister från Estniska socialdepartementet)
1. Vi har vid flera tillfällen upptäckt att Estland har skrivit A1-intyg (E101) för arbetstagare som är anställda i ett estniskt företag som arbetar i Sverige, även om kravet inte uppfylls. Det senaste exemplet är det estniska företaget med namnet Baltic Trio. Företaget har, år efter år, 98-99 procent av sin omsättning i Sverige, men Estland har gett A1-intyg till företagets medarbetare. Enligt EU-regler måste ett företag ha 25 procent av omsättningen för att få A1-intyg till medarbetarna. Varför följer inte Estland EU:s regler?
Utfärdande av A1-intyg ligger inom behörigheten för Försäkringsmyndigheten (SIB) som agerar i enlighet med EU:s regler, nämligen EU-förordningar om socialförsäkringssamordning nr 883/2004 och 987/2009. Förordning 883/2004 art 12 (1) anger att i händelse av “utstationering” av medarbetare kan de fortfarande omfattas av utstationeringsstatens regler förutsatt att arbetsgivarna “normalt bedriver sin verksamhet i den staten”. Genomförandeförordning 987/2009 art 14 (a) anger innebörden av orden “som normalt bedriver sin verksamhet” . Enligt denna bestämmelse hänvisar dessa ord till en arbetsgivare som normalt bedriver annan omfattande verksamhet än rent intern administrativ verksamhet, på territoriet i den medlemsstat där det är etablerat, med beaktande av alla kriterier som kännetecknar verksamheten. De relevanta kriterierna måste vara anpassade till de särskilda egenskaperna hos varje arbetsgivare och den verkliga arten av dess verksamhet. Det är de regler, enligt vilka varje fall måste analyseras för sig och det är alltid det godtyckliga beslutet av myndigheten som är behörig att utfärda A1. Eftersom dessa regler är ganska breda till sin natur, har administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen antagit beslutet A2 den 12 juni 2009 om genomförandet av art. 12 i Reg. 883/2004. Punkt ett av detta beslut anger att “när det är nödvändigt och i tveksamma fall, för att avgöra om en arbetsgivare vanligtvis utför omfattande verksamhet på territoriet i den medlemsstat där han/hon är etablerad, är den behöriga institutionen i den senare skyldig att undersöka alla kriterier som kännetecknar verksamhet som bedrivs av den arbetsgivaren, inklusive den plats där företaget har sitt säte och administration, antalet administrativ personal som arbetar i den medlemsstat där det är etablerat och i den andra medlemsstaten, den plats där utstationerade arbetstagare rekryteras och den plats där de flesta avtal sluts med kunderna, den lag som är tillämplig på de avtal som företaget har ingått med sina arbetstagare, å ena sidan, och med sina kunder, å andra sidan, omsättningen under en tillräckligt representativ period i varje berörd medlemsstat och antalet avtal som utförts i den avsändande staten. Detta är inte en uttömmande lista, eftersom kriterierna bör anpassas till varje enskilt fall och ta hänsyn till arten av den verksamhet som bedrivs av företaget i den stat där det är etablerat.” Dessutom har Europeiska kommissionen publicerat “en handbok” för att hjälpa medlemsstaterna att genomföra dessa regler som nämns ovan. Praktisk vägledning för tillämpningen av dessa regler finns på CION webbplats:(Klicka här för att läsa den svenska versionen)
Sidorna 8-9 ger en lista på kriterierna för att hjälpa till med bedömningen. Men det är upprepas också, att detta inte är en uttömmande lista, eftersom kriterierna bör anpassas till varje enskilt fall. Omsättningen i företaget är bara ett av dessa kriterier. Det tilläggss också som ett exempel att omsättning på ca 25 % av den totala omsättningen i utsändningsstaten skulle kunna vara en tillräcklig indikator, men de fall där omsättningen är under 25 % skulle motivera större granskning.
Således är 25 % av omsättningen inte en “regel” som anges i förordningen. Det är ett kriterium i den praktiska vägledningen som också anger att samtliga kriterier måste ses tillsammans vid bedömningen. Estniska Försäkringsmyndigheten kontrollerar olika kriterier som anges i beslutet A2 och praktisk guide inklusive omsättningen.. Dessutom finns principerna om att god förvaltning också följs och det finns en skyldighet för medborgare och arbetsgivare att tillhandahålla korrekt och aktuell information som de verifierar med sin signatur. Enligt den information som lämnats av Försäkringsmyndigheten, i det specifika fallet med Baltic Trio OÜ, är inte alla medarbetare “utstationerade”. Ungefär ¼ av dem arbetar i två stater och genomför en väsentlig del av sin verksamhet i Estland.
I fall av “utstationering” i syfte att bedöma “väsentlig del av verksamheten” i enlighet med förordningen fyllde Baltic Trio OÜ i A1-ansökan och förklarade att 20 % av deras omsättning är i EE och 80 % i SE. Eftersom större delen av omsättningen är i SE, bedömde Försäkringsmyndigheten andra kriterier såväl som registreringsstat för företaget och placering av styrelsen; styrelseledamöternas stat; rekryteringsstat för arbetstagare; tillämplig lag för arbetsrelationer (avtal); stat för ingående av avtal med kunder och antalet avtal. Dessutom har detta företag verkat på marknaden under 10 år och sociala avgifter har alltid betalats på ett korrekt sätt. Förutom att svensk behörig myndighet för att utge A1 har tagit emot kopior av alla A1-formulär som utgetts av Försäkringsmyndigheten i angivet fall och har inte bestridit dem.
2. Kontrollerar inte Estland den information som företagen tillhandahåller? Innan A1-intyget skrivs och efter A1-intyget? Krävs det inte att företaget skall visa en årsredovisning till exempel?
Estniska Försäkringsmyndigheten kontrollerar all information som tillhandahålls i ansökningen om A1 som tillhandahållits av sökanden innan utfärdandet av A1. Dessutom utförs en speciell efterkontroll efter utfärdande av A1 så grundligt som möjligt. Alla sökande är skyldiga att meddela Försäkringsmyndigheten om förändringar i arbetsrelationer under giltighetstiden för A1. Försäkringsmyndigheten har tillgång till informationen att moms har deklarerats och betalas i EE och även företagets årsredovisning.
3. Vad är Estlands krav på ett företag innan A1-intyg utfärdas? Vilka regler gäller i Estland?
Det är bestämmelserna i nämnda EU-bestämmelser som gäller för alla medlemsstater, inte nationell lagstiftning, eftersom dessa regler är direkt tillämpliga. Estniska Försäkringsmyndigheten följer dessa regler som beskrivs ovan. Intyget A1 utfärdas endast om de nödvändiga kriterierna är uppfyllda. De kompletterande handlingarna tillhandahålls av sökanden om det behövs.
4. Har Estland har problem med mutor i sådana fall?
Såvitt vi vet – nej.
5. Är det känt av ansvariga i regeringen att A1-intyg utfärdas även om kraven inte är fullständigt uppfyllda?
Utfärdande av A1 är det godtyckliga beslutet hos Försäkringsmyndigheten som har tillräcklig kompetens för att hantera uppgiften.
6. Något annat som du vill påpeka i denna fråga?
–
7. Vad tror du kommer att bli resultatet om socialförsäkringen i sådana fall betalas i Estland i stället för i Sverige?
Det är en av de grundläggande reglerna för samordning att en enda medlemsstats lagstiftning gäller i gränsöverskridande socialförsäkringsfall. Det är sant att det inte är alltid en lätt uppgift att fastställa staten för gällande lagstiftning. Om det är Estland, måste vi också tillhandahålla socialförsäkringsförmåner och hälsovård till de personerna. I fall av vård, även om en person bor i Sverige, är det Estlands sjukförsäkringskassa som betalar räkningarna för vård i Sverige.
Stoppafusket skickade efter detta ytterligare frågor:
1. Ni skriver att det inte är en regel att ha 25 procents omsättning i hemlandet. Estland har värderat andra saker för utfärdandet av A1-intygen. Enligt Baltic Trios årsredovisningar, och Skatteverkets revision, har företaget 98-99 procents omsättning i Sverige. Vad är de faktorerna som gör att Estland anser att 1-2 procents omsättning är tillräckligt för att sända ut arbetare till Sverige?
Estniska SIB använder de här kriterierna när de fattar beslut om att utfärda A1:
· Den plats där det utstationerande företaget har sitt säte och dess styrelse – Estland;
· Antalet styrelseledamöter i det utstationerande företaget finns i utstationeringstaten och i anställningsstaten – 3 i Estland och 2 i utlandet;
· Ursprungsorten för den utstationerade arbetstagaren – Estland;
· Den plats där kontrakten sluts med kunderna – 50% i Estland och 50% utomlands;
· Tillämplig lag för avtal som undertecknats av det utsändande företaget med sina anställda – Estland;
· Enligt den årliga rapporten från 2013 omsättningen i Estland var 7-8%. Vi måste notera att vi har börjat att få tillgång till de årliga rapporterna först från 2014.
· Hur länge ett företag är etablerat i utstationeringsmedlemsstaten – sedan 2007;
2. Ni uppger att Baltic Trio har deklarerat att företaget har 20 procents omsättning i Estland. Ni säger att ni gör efterkontroll på den information som ni fått. Hur är det möjligt att ni inte har upptäckt att Baltic Trio har nästan 100 procents omsättning i Sverige. Det är tydligt skrivit i årsredovisningarna, år efter år. Så varför fortsätter Estland att skriva ut A1-intyg och på så sätt inte följer EU:s förordning?
Bedömningen har gjorts utifrån ovan angivna kriterier.
3. Ni skriver också att företaget har haft sin verksamhet i tio år och har betalat allt som det ska, sociala avgifter, skatter och så vidare – i Estland. Vad tror Estland att Sverige tycker om det här? Att ett estniskt företag som i tio år haft verksamhet i Sverige utan att skatt har blivit betald och att företagets anställda får A1-intyg och att sociala avgifter inte betalas i Sverige.
Om den behöriga institutionen i Sverige har annan åsikt (Försäkringskassan) de bör anmäla detta till Estonian SIB.
4. Ni har också (i ett par fall) skrivit ut A1-intyg för arbetare som normalt jobbar i två eller mer länder. Jag förmodar att det inte är för samma arbetsgivare, då Baltic Trio bara har verksamhet i Sverige.
75 procent av de utfärdade intygen gäller utsändning, 25 procent för att jobba i två eller fler länder.