Norway. View of the city of Bergen on the background of mountains

Den svenska undersköterskan Magda blev lovad guld och gröna skogar av bemanningsföretaget Orange. Men jobbet i Bergen, Norge blev en mardröm.

Gillar du vårt arbete? Swisha gärna över en tia eller två och stöd Stoppafusket så vi kan fortsätta vår verksamhet. Stoppafuskets swishnummer är:  1235714852. Tack på förhand!

Det var riktigt ordentligt tufft för Magda under den månad hon skrivit på kontrakt för Orange. Under 27 dagar jobbade hon på 19 ställen. Hon var lovad en lön på 250 kronor men när hon väl var i Norge visade det sig bara vara 196 kronor. Men det värsta var nog boendet.
Magda är befriande rak i sitt språk. Svordomarna haglar tätt när hon pratar. Orange är det värsta jävla företag hon någonsin jobbat för, upprepar hon gång på gång.
− Orange blåljög mig rakt upp i ansiktet. Jag var lovad boende i centrala Bergen. Men det fick jag inte. Jag bodde mitt ute i bushen. Först tog man buss 25 minuter, därefter fick man gå tjugo minuter för att komma till huset. När jag skulle handla fick jag också gå tjugo minuter. Affären låg bredvid busshållplatsen. Sen fick jag kånka på maten tjugo minuter hem. Det var verkligen inte lätt. Bergen heter inte Bergen för inte. Jag gick ner fyra kilo under den månaden.

Tvåårs-kontrakt
Men Magda hade inte värst. Det hade hennes utländska arbetskamrater.
− De hade skrivit på tvåårskontrakt med Orange. Och de var tvungna att jobba tre-fyra månader innan de fick en resa hem. Många jobbade som jag. Varenda dag. I Norge får man egentligen inte jobba mer än 36,5 timmar i veckan. Men om man flyttas runt på olika ställen är det ingen som vet hur mycket man jobbar, berättar hon.

Köpa loss
Magda bodde med tolv andra personer i ett stort hus. Mitt ute i bushen, som hon kallar det. Det bodde några svenskor. Men de flesta sjuksköterskor var från Litauen och Lettland. De utländska sjuksköterskorna höll, för det mesta, sig för sig själva.
− Men jag fick nära kontakt med två av dem. Till skillnad från sina kollegor pratade de bra norska och var engagerade i sina jobb. En av dem fick erbjudande om fast anställning i kommunen. Då krävde Orange att hon skulle betala 40 000 kronor för att bli fri för hon hade inte jobbat hela kontraktstiden ut. Hon hade jobbat ett år och två månader för Orange och det räckte inte för dem. Jag sa till henne att så kan inte en arbetsgivare göra. Hon var väl ändå inte en slav! Jag hjälpte henne ta kontakt med facket. Orange fick backa.
− Det mina väninnor berättade för mig var att de måste jobba kvar för annars skulle de bli skyldiga för alla resor hem, boende och allt. Ungefär samma utpressning Orange hade mot mig. Om jag inte jobbade kontraktet ut skulle jag stå för resan själv.

Lite sömn
− Det fanns sjuksköterskor, som min väninna, som var stationerade på en fast plats. De hade det allra bäst. De hade lediga dagar, berättar Magda.
− Men ibland var det mycket svårt för dem också. De kunde sluta elva på kvällen och skulle börja klockan sju på morgonen nästa dag. Bussarna gick inte så ofta vid den tiden, så de kunde komma hem först vid ett på natten. Och sedan var de tvungna att gå hemifrån vid fem för att ta sig till jobbet. Det blev inte mycket timmars sömn. Orange ville inte hyra någon bil som skulle underlättat. De stod inte ens för våra busskort. Dem fick vi betala själva.

Resväska
− Min andra väninna hade knappt några kläder i Norge. Varje gång hon hade varit hemma packade hon resväskan full med mat istället för kläder. Det gjorde hon för att kunna spara pengar. Den norska maten är ju väldigt dyr. Hon jobbade i Norge för att försörja sina sjuka föräldrar, sin arbetslöse man och sina två barn. Jag tyckte synd om henne.
Förutom att den svåra situationen för de litauiska sjuksköterskorna chockades Magda över den bristande patientsäkerheten.
− Sjuksköterskorna hade inte tillräckligt med språkkunskaper. Det var ofta de bara sa ja, och traskade iväg utan att veta vad det var de hade svarat på. Det är en sak att vara undersköterska. Men är man sjuksköterska har man stort ansvar.

Fattig och rik
Orange är en bemanningskoncern med företag i flera länder. I Sverige finns Orange Personal AB som fixar jobben hos kommuner och landsting. Men sjuksköterskorna kommer från det litauiska UAB Orange Group Baltic. Detta även om de är från Lettland, Slovakien, Ungern eller Litauen.
Det svenska Orange Personal rekryterar också sjuksköterskor till Norge. Magda blev rekryterad av dem och blev sedan anställd i det norska Orange Helse AS.
Stoppafusket har i tidigare artiklar avslöjat att lönen för Oranges sjuksköterskor ligger på 29 kronor i timmen i Sverige. Läs gärna artikeln här. Det gäller de utländska sjuksköterskorna. Magda hade högre lön.
Det litauiska företaget hade en omsättning på 108,5 miljoner kronor 2014. Alla pengar kommer från uthyrning av sjuksköterskor. Det har gått ordentligt bra så aktieägarna fick sex miljoner kronor i utdelning samma år.
Majoritetsägaren i koncernen Orange är en norrman. Han heter Nils Kristian Paulsen. Han lär vara god för många miljoner.
Men affärerna börjar hacka. Orange har förlorat många kontrakt i Norge då man bland annat brutit mot arbetstidslagstiftningen och inte ses som seriösa.

Stoppafusket har sökt Orange Personal AB för kommentarer utan någon respons från företaget.

Anna-Lena Norberg

Noterat: Magda är ett påhittat namn då undersköterskan inte vill bli identifierad.

Tidigare artiklar om Orange:
Så löser man vårdkrisen: Använder personal som inte betalar skatt

Slavkontrakt i svenska vården

Skattefuskarföretag är auktoriserat bemanningsföretag

 

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här