Medan regeringen jobbar för att ändra EU:s lag så att gästarbetare ska få samma lön som svenskar, går EU-kommissionen ut med att traktamente är detsamma som lön. Vilket i sin tur innebär att en litauer visst kan jobba i Sverige för 16 kronor i timmen plus traktamente. Men EU-kommissionen är ute och cyklar och följer inte ens den EU-lag som finns.
Det är på EU:s hemsida vi hittar information om att traktamente är en del av lönen. På LO finns jurist Claes-Mikael Jonsson som är expert på 
– Det är en felaktig och vilseledande information som måste rättas till omedelbart. Informationen strider mot gällande EU-rätt. Vi kommer uppvakta kommissionen och kräva ändring. Vi kan inte låta detta gå förbi, säger han.
Den EU-rätt som Claes-Mikael Jonsson syftar på är EU:s direktiv 96/71 där det står att traktamenten för boende och, kost och resor inte ska räknas som lön för gästarbetaren.
Lön är det som arbetsgivaren betalar skatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter på. För arbetaren innebär det intjänade pensionspoäng och sjukpenningsgrundande inkomst. Traktamente är det man får för att täcka de extra kostnader som uppstår när man skickas att jobba i ett annat land.
Litauen
Den felaktiga EU-informationen kan tyckas vara en petitess. Men Stoppafusket har hittat ett land (hittills) som exakt följer den. Det är Litauen. Och det här får ödesdigra konsekvenser både för företagen och för arbetarna.
Enligt litauisk lag måste traktamente betalas ut när någon sänds ut att jobba i ett annat land. När en litauer jobbar i Sverige har han rätt till 53 euro per dag. Det innebär drygt 15 000 kronor i månaden i skattefritt traktamente. Litauern kan aldrig få hjälp i hemlandet med att få rätt lön (minimilönen i svenska kollektivavtalet) när han jobbar i Sverige, då man där räknar traktamentet som lön. Så den litauiske arbetaren måste snällt acceptera att om han blir sjuk får han förmodligen den lägsta sjukpenningen och när han blir gammal får han sälla sig till de riktigt fattiga pensionärerna i Litauen.
Klämd
Enligt litauisk lag är det finurligt att räkna traktamente som lön för då blir det billigare för de litauiska företagen så de kan konkurrera ut till exempel svenska företag med sin billiga arbetskraft. Men traktamentet är lagstadgat och här i Sverige är inte traktamente någon lön. Det här ger en motsatt effekt på de litauiska företagens konkurrenskraft. Claes- Mikael Jonsson menar att de litauiska företagen måste känna sig oerhört klämda.
– Å ena sidan kräver den litauiska lagen att de betalar ett förhållandevis högt traktamente, å andra sidan kräver vi här att företagen följer svensk rätt och EU-rätt. Det innebär att om företagen följer lagstiftningen i både Sverige och Litauen får de väldigt svårt att konkurrera.
Alla bryter
Stoppafusket har genom åren sett att företag från de baltiska staterna i princip kör med samma fuskmodell: Extremt låg lön plus lagstadgat traktamente. Arbetarna jobbar, här i Sverige, för den minimilön som gäller i deras hemland och därutöver får de sitt lagstadgade traktamente. För litauer är minimilönen för närvarande 16 kronor i timmen. Ibland tjänar det lite mer. Ibland kan de ha ännu lägre lön.
– De litauiska företagen tror att de gör rätt för det är den information de fått. Men svenska facken måste också nu förändra sitt synsätt på de litauiska företagen. Vi måste utgå från att litauiska företag bryter mot den svenska rätten och EU-rätten, och agera där efter.
Anna-Lena Norberg