Martin Eriksson skulle ta över familjens åkeri. Men nu verkar det mest troligt att han lägger ner det istället.
Den osunda konkurrensen i branschen gör det omöjligt att driva företaget vidare.
Martin är ett exempel på den blödande svenska åkerinäringen, där åkeriföretagare som betalar svensk skatt och svenska löner får det allt svårare.
Jag träffar Marin Eriksson i hamnområdet i Göteborg. Han har fått en eftermiddag ledig, för han har nyss tackat nej till en körning till Uddevalla.
– Det var så lågt betalt att det bara skulle täcka kostnaderna för bilen. Så jag tackade nej, jag har jobbat tillräckligt mycket gratis i den här branschen. Någon gång måste det vara nog.
Erikssons Åkeri har sitt säte i Alingsås. Man kör trailers från Göteborg till de flesta destinationer i Sverige. Det har rullat på bra. Åkeriets tre bilar har varit fullt sysselsatta. Framtiden såg ljus ut för Martin tills för bara något år sedan. Han har ordnat alla kurser man måste ha för att driva åkeriet och meningen var att han skulle ta över. Men det som händer nu inom branschen gör att Martin inte tror på en framtid i transportbranschen längre. Prisnivån på frakter har blivit för låg.
Hur mycket behöver du få betalt för att få täckning?
– Minst hundra kronor milen. Då är det ingen vinst, utan det räcker till omkostnader och lön.Problemet är att det har blivit så vanligt med utländska bilar som kör inrikes frakter i Sverige att prisbilden helt har rubbats.
Hur mycket kör dina utländska konkurrenter för?
– Det jag har fått bekräftat själv är priser från 63 kronor till 87 kronor.
Att priserna blir lägre med utländska bilar har inte enbart att göra med att lönerna för de utländska chaufförerna är lägre. Man betalar inte heller skatt och sociala avgifter i Sverige, vilket man ska. Reglerna ger möjlighet för utländska fordon att ta transporter i Sverige, men som längst under sju dagar. Men de reglerna bryts det mot hela tiden. Martin och hans kollegor ser varje dag hur samma utländska bilar åker runt i Sverige och i praktiken kör svensk inrikesgods på heltid.
– Det är helt okej att man tar med sig en trailer på väg tillbaka, det gör svenska chaufförer som är utomlands också. Men man ska hålla sig till reglerna.
Du som är åkare, har du inte frestats att göra samma sak som många av dina kollegor i branschen, anlita chaufförer från Makedonien eller något annat låglöneland?
– Nej, jag tycker att man ska göra rätt för sig. Verksamhet som är i Sverige ska man betala skatt i Sverige för.
– Jag byggde om hemma i huset nyligen. Då fick jag förslag om polska byggare som skulle göra jobbet billigt. Men jag sa nej till det och anlitade svenska hantverkare istället, där jag vet att avgifter och skatter betalas som de ska. Det ska gå rätt till!
Det är inget nytt att chaufförer från låglöneländer jobbar i Sverige. Företeelsen har ökat mer och mer under flera år. Men nyligen smällde det till ordentligt.
– Från årsskiftet har det exploderat, berättar Martin Eriksson; jag vet inte vad som hände vid årsskiftet, men nu är det väldigt, väldigt mycket.
Under intervjun poängterar Martin att han inte har något emot konkurrens och inte mot utländska förare heller. Men att det är viktigt att alla som opererar på samma marknad jobbar under samma regler. Betalar samma skatter, lyder under samma avtal. Konkurrens på lika villkor helt enkelt.
Vad tycker du behövs nu då, för att det ska bli ordning i branschen?
– Vi behöver några ordentliga rättsfall, där de som fuskar döms. Det måste hända något nu.
Riksdagens trafikutskott har ju faktiskt börjat utreda frågan nu, vad tror du om det?
– Det är bra att de börjar bli medvetna om problemen, men kvarnarna mal för långsamt.
Martin berättar att deras åkeri kör på 75 procent av kapaciteten nu ungefär.
– Vi vill inte säga upp någon, vi är ett bra gäng.
Martin själv och en av jobbarkompisarna har pappadagar som de plockar ut nu, när det blivit färre körningar, men de kommer ju att ta slut en dag de också.
– Vi kör så länge det går, säger Martin.
Thomas Lundh
Artiklarna på Stoppafusket är upphovsrättsskyddade. Du har inte rätt att kopiera och sprida dem eller publicera dem – utan tillstånd. Däremot får du gärna citera.
