Lettiska arbetare har i uppemot fem år arbetat på Levene Sågverk i Västergötland med löner långt under kollektivavtalets. Stoppafuskets granskning visar att lönen för letterna ligger runt 20 kronor i timmen.
Levene Sågverk, med cirka 20 kollektivanställda, ligger någon mil utanför Vara och bedriver vid sidan om sågverket också en verksamhet som bygger på renovering och försäljning av maskiner. Och det är i den delen av familjeföretaget som lettisk arbetskraft varit inhyrd.
Familjen Hermansson startade företaget 1939 och sonen, Tomas Hermansson, bekräftar att företaget är affärspartner med de lettiska företagen SIA Ceko och SIA Abolat, sedan uppemot fem år tillbaka.
Inget utav företagen har tecknat kollektivavtal med GS-facket. De saknar också F-skattesedel i Sverige.
– De här företagen är kunder till oss. De har köpt maskiner av oss som de sedan har renoverat och skeppat hem, säger han.
Tomas Hermansson beskriver maskinförsäljningen som en “sidoverksamhet”, men den ingår alltjämt i aktiebolaget Levene Sågverk.
20 kronor i timmen
Sedan något år tillbaka har GS-facket velat ha information kring de inhyrda arbetarna. Hur många de har varit, vilka arbetsuppgifter, arbetstider, löner och andra villkor de haft. Men gått bet. Stoppafusket kan i dag avslöja att de lettiska företagen betalat sina arbetare långt under vad det svenska kollektivavtalet anger. Enligt vår uträkning, som vi kunnat göra genom att granska SIA Abolats årsredovisning, har arbetarna vid sidan av det lettiska utlandstraktamentet tjänat runt tjugo kronor i timmen när de har arbetat i Sverige.
Köp av maskiner
Några löneutbetalningar har Levene Sågverk aldrig gjort direkt till arbetarna, enligt Tomas Hermansson, utan betalningarna har skett via fakturor företagen emellan. Den största delen av summorna, Hermansson bedömer det till 90 procent, har handlat om köp av maskiner.
– När de köper en maskin så vill de ju inte frakta över skräp. Utan de kommer hit och gör i ordning allt här först innan de skeppar över det, säger han.
Men. Hermansson medger att arbetarna, “när de ändå varit här”, har gjort en del arbete åt företaget.
– Då är det på timmen de har hjälpt oss. Det har handlat om en och annan maskin som de gjort i ordning för oss, säger han.
Levene Sågverk har även vid de tillfällena betalt för arbetet i klumpsummor till de lettiska bemanningsföretagen. Och Tomas Hermansson är inte medveten om vad de lettiska arbetarna har tjänat i timmen.
Följande är en passage i intervjun med Tomas Hermansson.
Är det inte konstigt att inte veta vad arbetarna som jobbar för er har i lön?
– Nej, men det finns ju svenska verkstäder som håller på med detta också. Hade vi lagt ut det på en svensk verkstad får vi ju betala en verkstadstid, och om det är en maskin som ska renoveras kostar ju det ett par hundratusen.
Jämfört med det, var det här billigare?
– De här (letterna) kan ju maskinerna, det är ju också det som är lite… De förstår ju sig på det. Här på spannmålsslätten är det klent med kompetens kring detta.
Det är sannolikt att priset ni betalat inte har varit lika högt som de borde varit eftersom arbetarna tjänat mycket mindre. Reagerade ni på att det var billigt?
– Nej, det kan jag inte säga.
Vad trodde du att de tjänade?
– Omkring hundra kronor någonting.
Men det är ju mindre än kollektivavtalet.
– Ja, men jag skulle tro att de gör det, att löneläget är så i dessa länder.
Facket och en del andra skulle nog kalla det lönedumpning.
– Ja, men på det stora hela är ju vi ett sågverk med 30 anställda. Det är det som är vår huvudnäring, det här andra är ju lite av en bisyssla, ett sätt att få maskiner till oss själva.
Men på ett eller annat vis jobbar de hos er, med helt andra villkor än de kollektivanställda, det går ju inte att komma ifrån. Håller du med om det?
– Jag vet inte hur jag ska kommentera det riktigt. Vi har ju massa olika folk som gör saker åt oss. Jag vet ju inte vad alla tjänar, rörfirmorna till exempel och andra. Jag förutsätter att de har schyssta löner.
Det finns ingen tanke att bara jobba med företag som tecknat kollektivavtal?
– Nej, jag har inte kollat upp om alla har avtal, men det förutsätter man ju.
Har du förutsatt att det finns ett kollektivavtal i det här fallet?
– Nej, det har jag väl inte utan… som jag sa, huvuddelen i affärerna bygger ju på att de köper maskiner av oss.
Men du sa ju att ni också har anlitat dem på timmen.
– … men det är ju ändå en sidoverksamhet. När det ändå är här så har det blivit att de gjort några maskiner åt oss.
Sverige
Men Sia Abolats siffror i årsredovisningen för 2012 säger något helt annat än vad Tomas Hermansson hävdar. Den stora omsättningen för det lettiska företaget kommer från Sverige. Här drog man in 3,4 miljoner kronor. Detta kan jämföras med omsättningen från hemlandet som var knappt 800 000 kronor. Dessutom listar företaget vad man fått in pengarna på. När det gäller försäljning är det bara runt 410 000 kronor, medan företaget har sålt tjänster för 3,7 miljoner kronor.
GS-facket
Det finns ingen lokal fackklubb på Levene Sågverk. I förhandlingar har de fackanslutna arbetarna tagit hjälp av GS-fackets avdelning 7 i Skaraborg och ombudsmannen Jan-Olov Larsson.
– Vi har fått signaler från våra medlemmar att de här letterna har jobbat med extragrejer åt sågverket och det är det vi har försökt reda ut, sedan ett–två år tillbaka, säger Jan-Olov Larsson.
Som har sin åsikt klar:
– Har de arbetat för Levene Sågverk ska ju löner och villkor i sågverksavtalet gälla, säger han.
Facket har bett företaget om uppgifter kring den lettiska arbetskraften. Hittills har man fått veta vilka företag det handlar om, men inga ytterligare detaljer.
– Det vi behöver ha fram är ett underlag, vilka personer, vad de har gjort och vilka villkor de haft. Vi har ställt det kravet nu och har fått löften om att det ska plockas fram.
– Det handlar uteslutande om vilka villkor arbetarna har haft här. Sen vad de (Levene Sågverk) har haft för affärsuppgörelse med de lettiska företagen spelar mindre roll, säger Jan-Olov Larsson.
Stoppafusket har kunnat slå fast att båda de lettiska företagen betalar långt under de svenska lönerna. (Klicka här för att ta del av uträkningar och siffror från företagens årsredovisningar 2012)
Med lite perspektiv, ser du några problem med att ni har jobbat med de här företagen?
– Ja, det är ju inte bra. Och jag kan ju se problem med det, konstaterar Tomas Hermansson på Levene Sågverk.
Text, intervjuer och foto: Oskar Sjölander
www.oskarsjolander.se
Research: Anna-Lena Norberg