Lön efter etnicitet

Tänk dig att du har ett företag med två anställda. En är från Göteborg och en från Stockholm. De gör exakt samma jobb, är verksamma mot samma kunder och är ungefär lika duktiga. Möjligen är göteborgaren lite mer användbar eftersom han kan engelska och kan kommunicera med företagets internationella kunder.
Du ger dem lön för deras arbete. Stockholmaren får dubbelt så mycket som Göteborgaren.
Skulle det kännas rätt?
Förmodligen inte. Vi är uppfostrade med att principen ”lika lön för lika arbete” ska gälla. Men det gäller inte alla.
Ett tråkigt inslag har dykt upp på den svenska arbetsmarknaden. Lön efter etnicitet.  Är du från Filippinerna? Ja då ska du ha betydligt lägre lön än om du är från Lettland.
Stoppafusket har publicerat två artiklar om åkeriet Dinotrans, här och här, där den principen gäller. Lön efter etnicitet.
Det hade kanske gått att förstå om det varit två olika yrken, eller två olika bolag med olika nationalitet. Men nu rör det sig om ett och samma bolag, samma yrke, samma marknad. Den skandinaviska marknaden.
Dinotrans ägs av en svensk, Staffan Resare. Verksamheten är i Skandinavien till största delen. Många av de anställda chaufförerna tillbringar nätterna i Sverige.
Men bolaget är registrerat i Lettland. Det betalar skatt och sociala avgifter i Lettland. Inte Sverige, Norge eller Danmark, där man tjänar in sina pengar.
Det lettiska Dinotrans, ska vi säga, är registrerat i Lettland. Det finns ett svenskt Dinotrans också, Dinotrans AB. Det ägs av en svåger till Staffan Resare, Magnus Monsén.
Men chaufförerna är alltså anställda av det lettiska bolaget. Detta är ingen tillfällighet heller. Fenomenet tycks ha kommit för att stanna. Dinotrans har nu en annons ute på en filippinsk sajt, där man söker 50 nya lastbilschaufförer.
Det här är farligt, anser jag, för svensk ekonomi. Om det sprider sig mer kan ju vartenda åkeri, vartenda byggföretag, vartenda skogsarbetsföretag och så vidare registrera bolag i ett annat land för att få lägre personalkostnader och samtidigt snuva svenska staten på skatter på pengar som tjänas i Sverige.
Så urholkas en stat.
Är det ens tillåtet? Nej, jag tycker inte att det är förenligt med svensk lagstiftning heller egentligen. Men det är ju en sak vad jag tycker och vad svenska myndigheter skulle komma fram till vid en granskning. Fast jag skulle inte känna mig helt säker om jag vore i Dinotrans kläder. Den springande frågan för Skatteverket, om de gjorde en granskning, skulle vara om företaget har så kallat ”fast driftställe” i Sverige eller inte. Har de någon fast lokal? Tillbringar ägaren mycket tid i landet?
Ägaren är visserligen skriven i Lettland. Men han har intressen att bevaka i Sverige. Till exempel äger han en fastighet i Båstads kommun. Denna fastighet vill han bygga på, men får inte bygglov. Bygglovsbeslutet är överklagat till Förvaltningsrätten och när rätten uppger adress för Staffan Resare är den en adress som går till ett hus i ett villaområde i Täby. Samma hus där Dinotrans AB (som ägs av en svåger till Resare) uppger sig ha sitt säte.
Han vill alltså inte ha posten sänd till Lettland, där han är skriven, utan till Täby, där hans svågers företag äger ett hus.
Jag är som sagt ingen domstol. Men jag har rätt till en åsikt. Och jag tycker att Dinotrans bör betraktas som en svensk affärsrörelse som ska beskattas i Sverige.
Och då kommer vi till nästa fråga. Lön efter ursprung. Det går inte att tolerera.
Etnisk diskriminering har vi lagar emot i Sverige också.