30-40 kronor i timmen. Det är vad det litauiska företaget Litana betalar till sina arbetare när de jobbar utomlands. Som i Sverige. Som i Norge, Finland, Nederländerna, Danmark och i Frankrike.
Litana är en stor koncern. Riktigt stor. Vi pratar om 1200 anställda. Litana har bland annat två fabriker som designar och producerar stålkonstruktioner. Den ena finns i Klaipeda i Litauen. Den andra finns i Vitryssland. Dessutom jobbar runt flera hundra personer med fartygsreparation och skeppsbygge på varv i Finland och Frankrike, och i september 2014 började företaget också att jobba i Nederländerna. Men i Sverige och Norge jobbar Litana på olika byggen. Litana använder inte bara arbetare från Litauen när de jobbar utomlands.
− Om vi behöver speeda upp ett jobb så tar vi anställda från Kaliningrad och Ukraina, berättade Viktoras Skuodas som är vice vd vid Litana när Stoppafusket träffade honom i Litauen för knappt ett år sedan.
Sovjet
Trots att Litauen var det första landet bland baltstaterna som gjorde sig fritt från Sovjetunionen är Litana väldigt ”sovjetiskt”. Varje månad handlar det för arbetarna att nå upp till de fastställda produktionsmålen. Och den grupp som lyckas bäst vinner. Det står att läsa i Litanas månatliga nyhetsbrev. 
– Det är bra att jobba i Sverige. Svenskarna är bra att ha att göra med. Jag skulle gärna jobba åt ett svenskt företag, säger han.
Andrius ser ju skillnaderna varje dag på jobbet. Mot de svenska byggnadsarbetarna. Löner och arbetstider.
Hur mycket jobbar du?
– Vi jobbar två månader, sedan åker vi hem till Litauen i två veckor och så rullar det på.
Hur många timmar på dagarna?
Andrius skrattar till lite förläget, som att det vore en känslig fråga.
Är det tio eller tolv timmar om dagen, eller hur mycket är det?
– Det brukar bli mellan nio och tio timmar om dagen.
Sex dagar i veckan?
– Ja.
Men det är ändå ett bra jobb, betonar Andrius. Han jämför med hur det är hemma i Litauen. Där tjänade han som svetsare drygt 3100 kronor (1 200 litas) i månaden efter skatt. I Sverige drar han hem 15 800 kronor (6 000 litas). Fem gånger mer i Sverige alltså. Vi pratar om de pengar som betalas ut. Det som Andrius får i handen. Vad som ingår i de pengarna kommer vi till längre fram. För allt är inte lön.
Hur är det med försäkringar och pension. Betalas det också?
– Jag tror det, är inte helt säker, men jag hoppas att det betalas in av företaget.
Boendet i Sverige är också betalat av företaget. De bor nio man i en trerummare.
Andrius är lågavlönad. Dessutom är det inte tillåtet att jobba så mycket övertid som det innebär att ligga på 50-60 timmar i veckan, kontinuerligt. Men skulle man kunna det med svenskt kollektivavtal som bas skulle lönen bli mycket hög.
– Jo, jag vet det. Företaget tjänar förmodligen mycket pengar. Men jag tjänar också mycket mer än i Litauen, säger Andrius.
Traktamente
Den faktiska lönen som Andrius får är inte speciellt stor. En stor del av pengarna är traktamente. För traktamente betalar Litana. Det berättade vice vd:n Viktoras Skuodas när vi träffade honom.
– Vi betalar 180 litas (474 kronor) per dag i traktamente. Det måste man. Ibland kan vi minska summan ifall arbetarna får någon måltid.
När man räknat bort traktamentet tjänar Andrius knappt 25 kronor i timmen. Klicka här för att se hur vi räknar
Norge
Norska Arbetsmiljöverket, Arbeidstilsynet, gjorde en granskning av Litana hösten 2013. Och myndigheten var inte nådig i sin slutsats. Arbeidstilsynet konstaterar att Litana inte ”har ordnat arbetstagarnas lön och arbetsvillkor utifrån norska lagar och regler.”
De arbetare som Arbeidstilsynet träffade jobbade åtta timmar om dagen, sex dagar i veckan. Norska byggnadsarbetare har ungefär samma lön som svenska. Men de litauiska hade mindre än 20 kronor i timmen. Här kan du se hur vi räknat.
Årsredovisningen
Vi har också gjort en djupdykning i Litanas egna årsredovisningar för 2013 och 2014. För det är där koncernens egna siffror finns. Det är där det står hur mycket Litana betalat ut i lön. Vi ville ta reda på hur mycket Litanas arbetare tjänar när de jobbar utomlands. Det står inte hur många som jobbar utomlands, men vi har ändå lyckats räkna fram siffran ungefärligt. Det står nämligen i årsredovisningen 2013 hur många timmar Litana räknar med att jobba i de olika länderna 2014. Och det är inte lite. Räknar man ihop timmarna motsvarar det 403 år. (Klicka här och se själv) Dessutom står det hur många som jobbar i Frankrike och Finland inom varvsindustrin. 2013 var det 280 personer och i slutet på 2014 hade det ökat till 455 personer.
30 kronor
Vi har räknat fram att timlönen är ungefär 30 -40 kronor för Litanas arbetare som jobbar utomlands. (Följ med i våra beräkningar här) Vi har också räknat fram att om utlandsarbetarna hade fått korrekt lön så skulle koncernen mer än fördubbla sin lönekostnad. Från drygt 54 miljoner kronor till drygt 110 miljoner kronor. (Så här räknar vi). Årsredovisningarna avslöjar också att det är på arbetarnas jobb koncernen tjänar sina pengar. (Klicka här och se själv) Försäljningen av stålkonstruktioner 2014 drog bara in 0,3 procent av pengarna, medan arbetarnas jobb drog in 99, 7 procent. Och det går bättre och bättre för varje år för Litana. Resultatet 2014 låg på drygt 44 miljoner kronor. En vinstökning på 24 procent.
Inte hungriga
Vice vd:n Viktoras Skuodas är en man som älskar svenskt snus och som tog flera timmar i anspråk för att svara på frågor och för att visa runt i Klaipeda, då när Stoppafusket besökte Litauen förra året. Viktoras Skuodas är en man som säger sig kräva mycket av sig själv och av sina arbetare.
– Kunderna behöver oss. Se på Frankrike. Arbetarna där är bortskämda. De har social säkerhet. När de börjar jobba på morgonen börjar de redan tänka på lunchen och ett glas vin. De är inte motiverade och hungriga.
– Vi har alltid fast pris. Vi jobbar hårt och har hög effektivitet och klämmer ihop timmarna. Vi är inte som svenskarna, eller fransmännen. Vi behöver inte folk som inte jobbar. Då sparkar vi dem.
Stoppafusket har gett Viktoras Skuodas möjlighet att ta del av våra beräkningar för att kunna ge kommentarer. Han skriver: “Jag har kontrollerat dina beräkningar noggrant och förstår inte hur du gör dina antaganden eftersom de inte är exakta och överensstämmer inte med den verkliga detaljerade situationen. Därför kan jag inte kommentera din artikel. Vi är öppna för samarbete med svenska myndigheter i dessa frågor”. (Orginal: “I have checked your calculations thoroughly and do not understand the way you are making your assumptions as their are not precise and do not correspond to real detailed situation. Therefore I cannot comment your article. We are open to cooperate with Swedish authorities on those matters.”)
Text: Anna-Lena Norberg och Thomas Lund
E-post: info@stoppafusket.se eller thomas@stoppafusket.se
Lite fakta om Litana
Litana koncernen har flera företag och sammanlagt närmare 1 200 personer anställda. Men företagen i Sverige, Norge, Finland och Frankrike har ytterst få anställda. I Sverige finns bara en anställd. Enligt Viktoras Skuodas har personerna som är anställda i dessa företag som uppgift att sköta kontakten med myndigheterna och sköta papperna där. I Litauen har koncernen för tillfället 630 anställda. Företaget OOO “Prominvest” i Kaliningrad ingår också i koncernen och drog in ungefär lika mycket pengar som det litauiska företaget. ICP “Litana Belstroj” finns i Vitryssland och drar också in en hel del pengar till koncernen. Litana finns också i Lettland och heter där “Litana Latvija”, men företaget har inte mycket verksamhet.
Litana har varit på flera långa projekt i Sverige. Det skrev vi om i en tidigare artikel. Men ingen skatt är betald i Sverige, utom vid ett projekt.