Ingen räknar hur många gästarbetare som finns i Sverige. Men Pia Bergman på Skatteverket uppskattar antalet till ”flera hundra tusen”. Ofta rör det sig om svart verksamhet som inte vill synas och går under radarn.
Skatteverket är den myndighet som kommer mest i kontakt fenomenet gästarbetare. Verket granskar företag man får tips om för att kontrollera om skatt betalas in i lagenlig ordning.
– Det går inte att säga exakt hur många de är. Det rör sig om flera hundra tusen, säger Pia Bergman som är nationell samordnare inom Skatteverket för grov ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet.
Nu är inte gästarbete och svartarbete samma sak, det måste sägas. Det finns förstås exempel på företag som anlitar utländska gästarbetare och betalar in skatt och avgifter som man ska, även om lönerna ibland är extremt låga.
Men det finns också ett stort mörkertal. Det finns ett register där utländska företag ska registrera de arbetare som jobbar i Sverige. Men det här fungerar inte.
– Det finns en del företag som sköter det och använder registret. För dem är det en administrativ börda. Men företag som fuskar med skatten, de struntar i att registrera sig, säger Pia Bergman.
Idag fungerar alltså inte registreringen. Ingen har koll på hur många som är i landet och arbetar. Ur Skatteverkets synpunkt är det förstås otillfredsställande. För att kunna beskatta verksamhet måste man veta om att den finns.
– Vi måste se till att synliggöra alla som är i landet, säger Pia Bergman.
14 procent av BNP
Olika försök har gjorts att uppskatta den svarta marknaden. 2008 gjorde Skatteverket en rapport om saken och kom fram till att 133 miljarder kronor som skulle ha betalats in som skatt, aldrig betalades. 66 miljarder av dem bestod av svartarbete.
Sedan dess har det hänt en hel del. Lagar har stiftats för att stävja svartarbetet, som kassaregisterlagen och avdragsregler som ROT- och RUT har syftat till att minska den svarta andelen av ekonomin. Samtidigt har förmodligen andelen utländska företag och arbetare som inte betalar in skatt ökat under samma tid.
2013 räknade den österrikiske nationalekonomen Friedrich Schneider på storleken av de svarta marknaderna i Europa. Han kom fram till att den svarta ekonomin i Sverige står för 14 procent av BNP. Om Schneider har räknat rätt så innebär det att 550 miljarder kronor av svensk ekonomi inte beskattas. Det är svarta pengar. Om skatt skulle ha betalats till punkt och pricka för de 550 svarta miljarderna så borde det röra sig om en bit över 200 miljarder kronor mer till samhället i form av statlig och kommunal skatt.
39 procent smutskonkurrens
När det talas om svart ekonomi totalt sett så innefattar det förstås alla ljusskygga verksamheter. Knarkhandel, prostitution och liknande också. Men en väldigt stor del består av svartarbete som konkurrerar med vanliga, hederliga, vita verksamheter.
I maj i år släppte Världsbanken en rapport om företagsklimatet i Sverige. Där har man gjort enkätundersökningar bland svenska företag i en rad frågor. Bland annat har man ställt frågan om företagen upplever konkurrens från svartföretag. 30 procent av alla företag uppger att de gör det. I servicesektorn säger 39 procent av företagen att de känner av konkurrens från företag från den ”informella sektorn”, som man kallar den. Alltså företag som kan konkurrera med låga priser för att de inte betalar skatt och avgifter och inte följer reglerna på arbetsmarknaden.
Vita jobb blir svarta
Hur stor andel av den svarta marknaden som utgörs av företag som utnyttjar gästarbetare, är det ingen som vet, eftersom ingen räknar dem. Men Skatteverket upptäcker ofta i sina granskningar att skatter undvikits i sådana fall. Stoppafusket har skrivit om flera av dem. Om styckare och byggnadsarbetare i Linköping till exempel. Om lastbilschaufförer i Halland, med mera. Just åkeribranschen hade Skatteverket särskilt under lupp för ett par år sedan, som ledde till en lång rad skattebeslut.
– Vi har granskat över tusen lastbilschauförer och beskattat 700 av dem och fler är på väg, säger Pia Bergman.
Att bestämma hur stort skattebortfallet blir just på grund av att utländska och svenska företag utnyttjar gästarbetare går alltså inte att veta idag. Men konkurrensaspekten är mycket viktig, även för Skatteverket.
– Skit samma om vi kommer fram till att det är 75 miljarder eller vad vi kommer fram som inte kommer in till staten. Det är kopiöst mycket pengar hur som helst. Som vårt samhälle skulle kunna använda. Kopiöst mycket pengar som slår undan fötterna för de seriösa företagen, som gör att många inte har kvar sina vita jobb, säger Pia Bergman.
– Det är så stort att det förändrar konkurrensläget. Och då borde det vara av allmänintresse.
Människohandel i städbranschen
Nyligen publicerade Skatteverket rapporten En ren städbransch. Där har man utgått från en vanlig hotellkedja, ett par butikskedjor och en handfull stora livsmedelsbutiker och arbetat sig nedåt i leverantörskedjan.
Där hittade man 50 städföretag, som undersöktes. Resultat av det är en riktig fuskkatalog. Städbranschen hade rykte om sig redan innan att vara en bransch där det fuskas mycket. Skatteverkets rapport bekräftar den bilden med råge.
– Här finns ett skuggsamhälle, säger Pia Bergman.
De som rör sig i skuggorna kan vara gästarbetare, men det kan också vara papperslösa flyktingar, som arbetar på nätterna för 30 kronor i timmen. Man hittar spåren efter det man kallar människohandel. Människor utan medborgerliga rättigheter i samhället som hamnar helt i händerna på arbetsgivare som kan betala svarta löner.
Man hittar omfattande fusk med nystartjobb. Anställer man en invandrare eller någon som suttit i fängelse och som varit utan jobb länge, kan man få statliga bidrag för att täcka stor del av lönekostnaden. Skatteverket har sett i flera fall hur man inte ens har tagit upp de statliga bidragen som inkomst i bokföringen, vilket man är skyldig att göra.
Utåt sett är det vita verksamheter. Vanliga företag med fint yttre. Men under rör sig mer eller mindre svart företagssamhet. Det lockar till sig renodlat kriminella ligor också. I rapporten beskrivs hur en djupt svart ekonomi tar sig in och blandas med den vita.
– Där det svarta möter det vita uppstår en grå sörja, säger Pia Bergman.
Den här typen av granskningar är lönsamma för samhället. Av de 50 undersökta städföretagen har det i 22 fall resulterat i höjningar av skattebeloppet för sammanlagt 10 miljoner kronor och ytterligare 1,2 miljoner i skattetillägg. Sex fall av misstänkt ekonomisk brottslig verksamhet har lämnats över till Ekobrottsmyndigheten.
Skattmasar med pistol?
Just nu arbetar 250 handläggare på Skatteverket inom områdena grov ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet. Det är ett brett fält att arbeta med. ”Grov organiserad brottslighet” handlar om olika typer av verksamheter som är kopplade till maffialiknande kriminella organisationer. Under kategorin ”grov ekonomisk brottslighet” hamnar verksamhet som sysslar med jobtrafficking och utnyttjande av gästarbetare och den brottslighet som kan följa i spåren efter det.
Det är verksamheter som kan vara oerhört svåra att upptäcka. Inom åkerinäringen, till exempel, är det vanligt att använda sig av gästarbetare. De kan arbeta kontinuerligt i Sverige och ska enligt reglerna då betala skatt i Sverige. Men ofta gör man inte det, utan betalar skatt i hemlandet, eller inte alls. Om varken arbetare eller företaget som anställt dem är registrerade i Sverige kan de förbli oupptäckta i åratal.
– Vi är beroende av att få in tips om sådana här saker, säger Pia Bergman.
Skatteverket får inte åka ut och göra oannonserade besök i sådana här fall. Man kan göra revision och kontroll i efterhand och på så sätt kunna upptäcka att skatt inte betalats. Men att avslöja brottet medan det pågår är omöjligt för Skatteverket då.
Man kan inte ens alltid tipsa polisen, även om det skulle finnas en brottsmisstanke. De svenska sekretessreglerna hindrar myndigheter att byta information med varandra på det sättet.
Skulle du önska att Skatteverket hade polisiära befogenheter?
– Nej, jag skulle inte vilja se skattmasar som springer omkring med pistoler. Men jag skulle gärna se att vi kunde samarbeta mycket mer med polisen.
Idag finns det alltså lagar som hindrar en effektiv skattekontroll. Skatteverket ser gärna en förändring. Verket agerar också tillsammans med branschorganisationer och fackföreningar, för att informera om hindren. Man vill framför allt ändra i sekretesslagen, så det blir obligatoriskt att utbyta information när det handlar om brottslig verksamhet, till exempel.
Att ändra lagar är en process som tar tid. Skulle riksdagens fatta ett sådant beslut nu skulle det dröja till 2017 innan lagen kan verkställas.
Under hand har det kommit regler som syftar till att underlätta kontroll. Personalliggare på restauranger, till exempel, där alla som arbetar på företaget ska registreras. Nästa år ska ett liknande system börja gälla i byggbranschen.
Men det återsår alltså en del regler som hindrar en effektiv skattekontroll.
Hur tycker du att era synpunkter tas emot av politiker?
– Jag tycker nog att medvetenheten om det ökar, men det är viktigt att fortsätta att informera, säger Pia Bergman.
– Vi måste göra någonting, annars får vi ett utslaget näringsliv.