Idag publicerar jag en artikel om Stenhusgruppen mark och hus AB. Ett byggföretag som skiljer ut sig i en jämförelse i branschen, med sina låga personalkostnader. Företaget har gästarbetare från Rumänien anställda och kan genom det hålla sina personalkostnader låga, jämfört med konkurrenterna. Men det är ändå bättre än hur förhållandena brukar vara i utlandsregistrerade gästarbetarföretag.
Det händer att jag får frågor från byggföretag om hur man ska göra för att undvika att de underentreprenörer man anlitar har svartarbetare anställda eller fuskar på andra sätt.
Ett av de centrala råden jag brukar ge då är att se till att underentreprenören registrerar ett svenskt AB och har de anställda som arbetar Sverige anställda i det bolaget. Även om arbetarna kommer från andra länder inom EU.
Då blir förhållandena hos underentreprenören lite enklare att kontrollera. Löneläget i bolaget blir tydligare och de anställdas skatt hamnar i Sverige, där den ska hamna.
Stenhusgruppen har gjort just det. De anställer gästarbetare från Rumänien, låter dem arbeta på projekt i Sverige och betalar in deras skatt i Sverige. Bara för 2019 har Stenhusgruppen mark och hus AB betalat 82 miljoner kronor i löner. Cirka 20 miljoner går till skatt i Sverige. Merparten av det skulle inte ha betalats i Sverige, om man istället agerat som det är brukligt i byggmarknaden – anlitat ett utländskt bemanningsföretag istället.
Tanken svindlar när man tänker på hur många miljarder det måste bli sammanlagt om alla gästarbetare som är verksamma på svensk arbetsmarknad skulle vara anställda på samma sätt.
Men det finns fortfarande en del att jobba med, även med Stenhusgruppens modell. I byggavtalet finns ett litet kryphål, som går att utnyttja om man blundar lite för verkligheten. Detta att man kan betala 70 procent av lägsta lönen i avtalet om arbetaren saknar svensk yrkesbehörighet. Att gästarbetare saknar svensk yrkesbehörighet är ju inte så konstigt i och för sig. Men det innebär ju inte att de är kassa nybörjare. Många av dem har flera års yrkeserfarenhet från både hemlandet och stora byggen runt om i Europa. Ändå kan man bli behandlad som en nybörjare utan utbildning när man kommer till Sverige och arbetar.
Det bör självklart vara en moralisk skyldighet för en seriös arbetsgivare att upplysa de anställda om hur avtalet fungerar och uppmuntra dem att ta med sig arbetsintyg som bekräftar deras erfarenhet, så rätt lön kan betalas ut.
Å andra sidan kan man säga att just det borde vara fackföreningens uppgift. Byggnadsarbetareförbundet har skarpare verktyg än andra fackförbund i Sverige att göra den sortens kontroller. Det finns nämligen krav i avtalet att arbetsgivaren ska rapportera arbetad tid, utbetalade löner, övertidsarbete med mera i ett särskilt rapporteringssystem. Unikt för byggbranschen.
De uppgifterna kan man använda och jämföra med andra uppgifter, till exempel hur företaget beskriver sin verksamhet i årsredovisningen.
Just årsredovisningen är det viktigaste dokumentet för oss journalister som vill granska näringslivet. Men också för konkurrenter, kunder och anställda. Kravet på sanningsenliga årsredovisningar finns för att minska fusk och fiffel i näringslivet.
I artikeln blottläggs ett mycket märkligt förhållande i Stenhusgruppen mark och hus AB. När jag konfronterar tf vd Adam Fisher med uppgifter från deras egen årsredovisning, säger han att de inte stämmer.
Det är första gången under mina 25 år som ekonomijournalist jag har hört en vd säga att den egna årsredovisningen är falsk.
Det får den inte vara heller. Det finns en lag, årsredovisningslagen, som alla svenska bolag måste förhålla sig till. Och det finns tydliga instruktioner från statliga Bokföringsnämnden, som visar hur beräkningarna bakom årsredovisningen ska utföras.
Som journalist (och alla andra egentligen också) måste jag utgå från att uppgifterna i årsredovisningen stämmer. Annars skulle man hamna i ett annat spår, att utreda lagbrott och det är ju inte min uppgift.
Det fel som påstås ha gjorts, att skriva in antalet individer som är anställda, istället för antal heltidsanställda i genomsnitt, är dessutom extremt svårt att få till. Sannolikheten för att just det felet ska uppstå är väldigt låg. Alla lite större bolag idag har avancerade affärssystem som gör beräkningar av den typen. Har man ordning på sitt företag finns alla uppgifter rapporterade ordentligt i affärssystemet och då kan inte den typen av enkla fel uppstå.
Thomas Lundh
journalist
thomas@stoppafusket.se