Visst har det blivit mycket vanligare de senaste åren?
– Javisst, bekräftar både Janne och Bengt-Olof.
Janne är också aktiv inom NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande). Och NTF är ibland ute och mäter hastigheten på vägarna med likadana laserpistoler som trafikpolisen har för att de vill dokumentera hur höga farterna är på vägarna.
– När vi mätte på en motorväg utanför Stockholm fick vi 100 procent av lastbilarna som körde för fort.
– 100 procent? upprepar jag lite fånigt, för det verkar så orimligt på något sätt.
– 100 procent, säger Janne igen och skrattar åt den smått naiva blåögdheten hos reportern i baksätet.
Men, hur har det blivit så, vad är det som hetsar på det sättet?
– Ja, det får du fråga våra vänner speditörerna om.
Speditörerna?
– Ja, där hittar du de värsta skurkarna.
Menar du att svenska speditörer hetsar chaufförer att köra för fort?
– Det förekommer.
Diesel i plasttankar
När vi sedan spanade i hamnen i Nynäshamn såg vi den polska lastbilen som körde förbi oss. Den cirkulerade i hamnområdet, hakade av den trailer som dragbilen haft med sig in och hakade på en annan trailer. Chauffören sprang ut och hämtade nya papper och körde därifrån, ut från hamnen, mot en ny destination.
– Sådärja, nu har den bilen varit i Polen och vänt, säger Janne.
Egentligen får inte utlandsregistrerade lastbilar köra omkring med laster hur som helst i Sverige. Man får köra in i Sverige med sin last och man får ta med sig en annan last på väg tillbaka. Men det är inte meningen med lagen att utländska bilar ska köra inrikes transportturer, som vilken svenskregistrerad lastbil som helst. Det krävs särskilda tillstånd för det.
Men det, menar Janne och Bengt-Olof, finns det knep för att kringgå. Bland annat på det sättet vi just bevittnat i hamnen.
Vi spanar ett tag i hamnen. jag vet inte riktigt vad jag ska titta på, men tar lite bilder, på hamnen och bilarna som rör sig i området.
– Där har vi en matbil, säger Janne och pekar på en skåpbil som står i det instängslade hamnområdet.
Den utpekade bilen ser ut som en helt vanlig skåpbil, men utan någon firmatext eller någon annan text på skåpet.
Janne och Bengt-Olof känner alltså igen den från tidigare spaningar. Den är en del i ett omfattande underhållningssystem, menar de.
– De utländska chaufförerna tjänat så dåligt att de har inte råd att köpa mat i Sverige, så man har ett system med sådana här bilar, som fraktar in billig mat.
Systemet är omfattande, menar Janne och Bengt-Olof. Det är inte bara mat som fraktas på det sättet, sprit, cigaretter och diesel också.
– Det är alldeles för dyrt för dem att köpa diesel för 15 kronor litern i Sverige, man köper för sex kronor litern i Östeuropa och fraktar in istället.
Hur många lagar bryter man mot då, med diesel- och mattransporterna?
– Ja, oj, det är grov varusmuggling bland annat.
Men diesel, det borde vara svårsmugglat?
– Det fraktas på vanliga lastbilar. Man har plasttankar på flaket, under kapellet och en eldriven pump, så kör man upp bredvid den bil som ska tankas på en rastplats och tankar över.
Svensk åkerinäring blöder
Janne och Bengt-Olof har spenderat mycket tid under flera år för att kartlägga den här trafiken. De tipsar polisen när de ser något som de tycker är misstänkt. Men det är långt från alltid det ger utdelning. Inte ens när de har kunnat leverera tips om pågående brott.
– Vi har ringt när vi sett pågående tankning från en sådan här lastbil, men polisen hade ingen att skicka ut den gången.
– Men vi har kontakter inom polisen som jobbar hårt med de här grejerna också.
En och annan illegalt insmugglad varubil och lite smuggeldiesel. Man ska kanske inte begära att det sätts några större resurser från polisen på det?
Men problemet är större än det ser ut att vara, menar Janne och Bengt-Olof.
Det är det inte ensamma om att tycka. Svensk åkerinäring blöder just nu av konkurrensen från lönedumpande företag.
– Det blir bara värre och värre, säger Thomas Morell, som är regionchef i Skaraborg i organisationen Sveriges Åkeriföretag.
– Våra medlemmar kan inte konkurrera. För att kunna betala alla kostnader när man kör med trailer behöver man få in 125 kronor per mil. Nu har vi aktörer här som kör för 50 kronor per mil.
– Jag pratade med en åkare nyligen som slutar nu och lägger ner verksamheten, för det går inte längre.
80 procent utländska chaufförer
Den här utslagningen av svenska åkerier går snabbt nu, är det många i branschen som säger. Åkare, chaufförer, fackföreningsfolk. Frågan blir hetare och hetare och Riksdagens trafikutskott har börjat, i alla fall, att lyssna på branschen. Men omfattningen av den utländska trafiken i Sverige är det ingen som har mätt ordentligt. Trafikutskottet presenterade nyligen en rapport på 237 sidor i om problemen i transportbranschen, där konstaterar man torrt att man inte vet omfattningen av det så kallade illegala cabotaget (utländska bilar som kör inrikes utan tillstånd). Och utredaren verkar inte ha bemödat sig om att ens försöka mäta.
För att få någon uppfattning om det har Sveriges Åkeriföretag tidigare genomfört räkningar ute på vägarna.
– Det landade på drygt 40 procent utlandsregistrerade bilar. Men det är ett par år sedan vi mätte sist och min känsla är att det har ökat, säger Thomas Morell.
Det låter mycket. Enligt den senast tillgängliga statistiken består den svenska delen av den tunga fordonsflottan av 46 000 bilar. Och svenska åkerier omsätter tillsammans cirka 100 miljarder kronor och sysselsätter 65 000 människor. Det är ganska mycket pengar och många arbetstillfällen som försvinner ut ur landet på det sättet i så fall. Många miljarder i skatter.
Janne och Bengt-Olof har också suttit och räknat vid vägarna i Stockholmstrakten och kommit fram till ungefär samma siffra, 43 procent utlandsregistrerade bilar (då räknar man enbart tunga fordon).
Att det är många utländska lastbilar som kör på vägarna är lätt att sluta sig till, det ser man med egna ögon när man är ute och åker som privatbilist. Men hur många kanske man inte reflekterar över till vardags. Det är lätt att bli lurad också när man åker efter lastbilarna på vägen. Ofta är släpet svenskregistrerat, men dragbilen utländsk.
Jag ville få en känsla för det själv och fattade posto på en bro över E4:an en aprilförmiddag. Under ett par timmar räknade jag ihop 200 tunga lastbilar. 75 procent av dem var utlandsregistrerade. Men det var förstås en liten, amatörmässig mätning. Men ändå, 75 procent!
– Vi ska göra en ny stor mätning snart, berättar Thomas Morell som inte är förvånad över att jag kom fram till 75 procent.
– Det har ökat något alldeles otroligt de senaste åren.
Brottslighet föder brottslighet
Innan Thomas Morell började jobba i Sveriges åkeriföretag var han polis och har nu i sin roll kontakt med sina gamla kollegor. Nu som tipsare om brottslighet i samband med yrkestrafiken på svenska vägar.
Den är mycket omfattande, menar Thomas Morell. Bara en sådan sak som dieselstölder, som plågar åkerier och entreprenadfirmor. Man slangar diesel från parkerade lastbilar, entreprenadfordon och tankar som står obevakade.
– Bara i sydvästra Sverige stals det 1,7 miljoner liter diesel 2010. Man stjäl diesel av två syften dels för att använda själv och dels för att sälja vidare svart.
1,7 miljoner, det är bara de anmälda stölderna. Många struntar i att polisanmäla. En ny undersökning som är på gång visar att så mycket som 50 procent av dieselstölderna aldrig anmäls.
Detta är då en av de brottstyper som följer med den utländska trafiken in i landet. Det stannar inte vid det, menar Thomas Morell.
– Vi ser att brottsligheten som är relaterad till den här trafiken ökar kraftigt. Och de pengar som omsätts på det sättet föder i sin tur annan brottslighet. Narkotikahandel till exempel.
< Föregående Sida | Nästa Sida >
