I spåren av den svarta lastbilstrafiken i Sverige ökar brottsligheten. Stölder, langning, skattebrott, miljöbrott har blivit vardag i samband med svensk transportnäring. Och detta i sin tur drar till sig organiserad kriminalitet.
Reportage av Thomas Lundh
OBSERVERA ATT REPORTAGET ÄR 3 SIDOR LÅNGT.
Längst ner på sidan klickar du vidare till nästa sida.
Vi startar den här berättelsen på Lidl parkeringen i Nynäshamn. Jag sitter i en bil med fronten ner mot hamnen. Man har perfekt översikt över Nynäshamns ganska lilla färjehamn. Man ser Gotlandsbåten ligga och vänta på avgång. Man ser lastbilar som avvaktar pålastning på färjan till Gdansk och ute i skärgården stävar båten in från Ventspils.
En bit längre bort på parkeringen står en minivan, med skjutdörren öppen, med en grupp män i yngre medelåldern i som ser ut att ha rätt tråkigt med blickarna lite slött ner mot hamnen. Ytterligare en bit bort står en sjusitsig 
Mercedes, även den med nosen mot hamnen, men med två yngre kvinnor i, även de till synes väntandes på något.
Mitt resesällskap förklarar att tjejerna i Mercedesen är från en städfirma (eller möjligtvis kanske en ”städfirma”) som väntar in nya medarbetare med färjan från Lettland. De loja männen i minivanen förklaras vara lastbilschaufförer som väntar på att bilar ska komma in från Östeuropa som de ska ta över och köra vidare i Sverige med.
På ytan en stillsam scen. Folk som väntar och har tråkigt i en svensk småstad, ganska långt från turistsäsongen. Krogarna nere i hamnen har inte öppnat för säsongen, trafiken är gles inne i stan och bara enstaka motionärer befolkar den annars så populära Strandvägen, som ringlar sig utmed kustlinjen söderut.
Men här är vi för att mitt resesällskap vill visa mig en av angöringspunkterna för några de just nu kanske snabbast växande brottslighetstyperna i Sverige.
Då handlar det om illegal sprit, tobak, diesel, mat och andra varor och även människor som ska jobba på villkor som i branschen allmänt beskrivs som ”slavkontrakt”, för att försörja de svenska transportrutterna. Detta är en del av Sverige som inte syns utanpå. Men den växer. Den svarta delen av svensk transportnäring.
Hotbild
Mitt resesällskap, eller guider kanske man ska kalla dem, är lite anonyma. De vill inte publiceras med fulla namn och bild, för de har varit lite för nära och lite för envetna när de har velat kartlägga den här trafiken. Båda två har fått påtagliga hot från personer som inte tycker om att bli granskade. Vi kallar dem Janne och Bengt-Olof.
De här hoten, har de varit konkreta på något sätt?
– Jaa, svarar Bengt-Olof lite dröjande och med en smått ironisk underton, om man kallar det konkret att bli prejad på motorvägen, få sin bil sönderslagen och själv utdragen genom sidorutan på bilen och misshandlad.
Det tar en stund innan jag hittar en följdfråga på det. Bilden som skapades i huvudet kom aningen chockartat. Är det verkligen så jävligt? Som på film?
Men det var inte själva misshandeln som etsats fast hårdast hos Bengt-Olof. Utan en spottloska.
– En av dem drog upp en stor, grön, kletig loska som landade i hårfästet och rann nerför ansiktet. Den känslan som det gav gick aldrig att tvätta bort sedan.
Sa de något?
– De bröt på ryska och sa att ”du ska ge fan i att ställa till problem för våra svenska kompisar. Det är vi som bestämmer”.
Misshandeln ägde rum för tre år sedan och Janne och Bengt-Olof berättar att de haft polisbeskydd tidvis, när hotbilden varit stark. Ändå har de fortsatt. Det är inget som tvingar dem till det. Båda är pensionärer. Men båda två är också före detta chaufförer och fackföreningsaktiva.
– Det vi gör nu är helt ideellt, berättar Janne.
Varför då?
– Vi är förbannade på det som håller på att hända. Hela branschen är på väg att förstöras. Jobben försvinner.
Det som har hänt och fortsätter att hända är att allt fler transporter i Sverige tas över av antingen utländska åkerier eller av svenska som kör med utlandsregistrerade bilar och billig arbetskraft, eller inhyrda så kallade ”egenföretagare”.
Den laglydiga delen av åkerikadern förlorar uppdrag. Den svenska chaufförskåren blir allt mindre.
Detta har hänt och händer i transportbranschen medan i princip hela övriga Sverige tittar åt ett annat håll. Jag har pratat med många i branschen, sådana som Janne och Bengt-Olof, med ombudsmän i Transport, med åkare och med företrädare för arbetsgivarorganisationerna. Alla vittnar om hur extremt svårt det är att få ut denna verklighetsbeskrivning i svenska medier.
– Vi har försökt flera gånger att få kvällstidningarna att nappa, men de skriver ju hellre om vem som gjort bort sig i Let´s dance senast, säger Thomas Morell.
Thomas är regionchef i Skaraborg på Sveriges Åkeriföretag. Honom ska vi återkomma till. Vi sitter fortfarande på Lidl-parkeringen i Nynäshamn och hade bilen varit utrustad med en taxameter som mätte antalet misstänkta brott hade den snurrat ganska fritt nu.
Speditörer hetsar
Redan på vägen mellan Stockholm och Nynäshamn började överträdelserna ramla in. Vi åkte över det böljande Södertörnlandskapet på en smal och vinglande väg. Men trots den ringa bredden på vägen så var trafiken ganska intensiv av riktigt tunga fordon. Janne med sin erfarenhet av 43 år bakom lastbilsratten kommenterade fordonen vi mötte på vägen.
– Oj oj oj, det där var riktigt tungt, utbrast han när vi mötte en bil lastad med stora betongelement.
– Säkert 15 ton för mycket, utvecklar han och berättar om att problemet med överlast är väldigt vanligt på vägarna nu för tiden.
Vi möter lastbilar utan registreringsskyltar och genomgående allt för höga farter. Vi blir till och med omkörda på den där lilla smala, ringlande vägen, av en tung långtradare. En polskregistrerad lastbil med en man i 40-årsåldern bakom ratten. Med en cigarett i ena handen och ratten i den andra dundrar han förbi oss. Janne kör precis på de lagstadgade 80 kilometrarna i timmen. Lastbilar får över huvud taget aldrig överskrida 80 km i timmen.
Och det är ju en situation som jag känner igen själv som bilist. Detta att man blir omkörd av lastbilar nuförtiden, om man råkar hålla hastighetsbegränsningarna. Även om man håller 90 kan ju faktiskt bli omkörd av en långtradare.
