Den samhällsnyttiga strejken

En strejk som städar bort oseriösa företag från marknaden, är en bra strejk. Samhället har allt att vinna på att det blir mer ordning i byggindustrin.

Den 12 april kan det bli strejk i byggsverige. Byggnads har varslat om strejk och när man studerar argumentationen från motparterna (Byggnads och Sveriges byggindustrier, BI), så verkar de stå oerhört långt från varandra. Byggnads säger att de kräver en löneökning på 3,2 procent. BI säger att Byggnads krav egentligen kostar 8 procent! En tredjedel av Sveriges byggföretag skulle tvingas lägga ner om Byggnads får igenom sina krav, hävdar arbetsgivarnas organisation.
Det är en storvulen argumentation, måste man säga. Men det är konflikt. Då kan det bli förstås bli så.
Egentligen handlar detta strejkvarsel om mycket mer än bara pengar. Det handlar om samhället, om principer för hur vi ska organisera och finansiera allas vår välfärd.
Jag ska förklara hur jag menar: alla som kommer i kontakt med byggindustrin vet att det förekommer mycket fusk i branschen. Vi har skrivit om flera fall på Stoppa Fusket och andra medier har också tagit upp frågan om svartarbete och gangsterinflytande på svensk byggmarknad.
Det är fenomen som inte bara förekommer i byggindsutrin. Vi vet att det fuskas i transportbranschen, i städbranschen, i skogen, i industrin. Det griper omkring sig.
Inom byggindustrin uppstår detta fenomen lättare än i många andra branscher på grund av de långa underentreprenörskedjorna. Staten kan vara beställare av ett stort bygge, eller en kommun, eller en privat byggherre. De skriver kontrakt med ett byggföretag som är helt vitt, som betalar avtalsenliga löner och skatt och är skötsamma på papperet. Detta byggföretag skriver sedan i sin tur kontrakt med en rad underentreprenörer och på vägen där tappar man allt som oftast kontrollen. Det har vi sett många gånger. Konkurrensen om kontrakten långst ut i kedjan blir så stark att de som får kontrakten konkurrerar prismässigt tack vare att de smiter från svensk skatt och betalar löner långt under svensk normallön. Och vi kan inte ha det så. Vi kan inte ha ett system som uppmuntrar skattefusk. Det hotar hela samhället. Redan idag är 14 procent av den svenska ekonomin svart (enligt världsbanken). Vi vill inte att den ska bli större. Det är det största hotet mot den svenska välfärden; skattefusk.
Det är detta fuskande Byggnads vill komma åt med skarpare skrivningar i avtalet. Och lyckad byggindsutrin få bort allt fusk, ja då visar de vägen för andra branscher och vi kan få ett betydligt vitare samhälle.
Det är fler punkter som det tvistas om. En annan käpphäst för Byggnads är lärlingsystemet. Man vill tvinga byggföretagen att ta emot lärlingar i högre grad än vad man gör idag. Och det är en åtgärd som ligger i samma linje som att mota bort skattefuskare; tar inte byggföretagen emot nya lärlingar så uppstår det en allt större brist på utbildade svenska byggnadsarbetare och andelen utländska gästarbetare blir större, med lägre krav på löner och vettiga arbetstider.
Det är den typen av krav från Byggnads som BI hävdar skulle kosta 8 procent i kostnadsökningar och slå ut en tredjedel av Sverige byggföretag.
Om det är sant så vore det ju faktiskt en välgärning. En storsanering av byggindustrin som innebär att företag som anlitar fuskande underentrepröner slås ut, skulle ju gynna de byggföretag som faktiskt är helvita och sköter sig enligt alla konstens regler.
Det vita skulle vinna över det svarta. En win-win-win situation. De svenska byggnadsarbetarna skulle tjäna på det, de vita byggföretagen skulle tjäna på det, samhället skulle tjäna på det.

Thomas Lundh